Uppsatsen behandlar ensamhetsmotivet hos konstnären Ivar Arosenius. Ensamhetsbilderna delas in i olika kategorier efter motiv och stämningsläge. Bilderna analyseras sedan med fokus på symbolistiska tendenser, återkommande teman och influenser från andra konstnärer..

Denna skrift är huvudsakligen en översättning av delar av kompendiet Integral Equations av Yury V. Shestopalov och Yury G. Smirnov (Karlstads universitet 2002), till vilken jag bifogat några egna exempel och en biografi över Ivar Fredholm. Skriften är författad i början av 2005, då jag läste kursen "Integralekvationer" för Yury Shestopalov..

Syftet med uppsatsen ?Plikt och elände? var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

My aim in this essay is to analyze how the female body is represented in Swedish working class literature. I have compared four different novels all of which contain a female bathing scene: the opening chapter of Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) , the opening chapter of Ivar Lo-Johanssons Bara en mor (1939) and a scene each in Glasfåglarna (1996) and Mosippan (1998), both written by Elsie Johansson. The bathing scenes suggest three key issues: modernisation, urbanisation and above all women´s sexual politics. Though there were several issues facing the feminist movement in Sweden in the 1930, the question of a woman?s right to her body was one that united the movement, regardless of class..

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

AbstractOur bachelor degree thesis was carried out in collaboration with Ivar Petterssons Järnmanufaktur AB in Smålandsstenar. We were asked to replace their wedge housing, used to fasten the wires to the power lines, with a similar structure in a plastic material. The idea for this project started with Ivar Petterssons Järnmanufaktur AB having problems with the casting quality that forced them to perform expensive tests on each of the wedge houses to ensure the quality. They are currently produced in China which is also a major drawback because it requires expensive long delivery times.The method we used is Fredy Olsson's Princip- and Primärkonstuktion (1995). We have consistently been in the project on so-called "broad front", which means that you create several sketches, ideas and changes in parallel, and then evaluates all.

The purpose of this text is to show how social class is (re)produced and created in the short stories?Draksådd? byMaria Sandel and Ivar Lo Johanssons ?Nya tänder? from Statarna I and to point out ways that the short storiesmay be useful from an Educational Perspective. Maria Sandel was the first (recognized) female author to writein the genre of Working-Class Literature in Sweden and Ivar Lo-Johansson is a recognized authorship who ismost famous for his novels portraying Statarna. The analysis focuses on how the teeth motif is portrayed in theshort stories. My analysis proves how the teeth motif is important in portraying the construction of class.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet.

Mälardalens Högskola har upprepade gånger fått kritik från studenter angående kursmaterialet i kursen flygmotorunderhåll, MFL013. Kursen i sig får ett högt betyg och är en kurs som många studenter uppskattar. Kursmaterialet har tidigare bestått av en pärm där endast stödord från lektionsundervisningen funnits. Det har heller inte funnits något digitalt material eller bildspel vilket studenterna kunnat ta del av.Med denna bakgrund utvecklades detta till ett examensarbete som består av författandet av ett nytt kompendium med illustrationer och löpande text samt ett bildspel.För att materialets kvalité ska kunna säkerställas har Ivar Östberg, inhyrd lärare på högskolan och ingenjör på Recotech AB, konsulterats. Ivar Östberg används även som källa tillsammans med tidigare anteckningar, kursmaterial samt andra relevanta informationskällor.Arbetet har varit en slutuppgift på utbildningen till högskoleingenjör med inriktning flygteknik vid Mälardalens Högskola..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

Hösten 2013 stormade det i Sverige ett flertal gånger. En av dem, stormen Ivar, fällde 4,3 miljoner skogskubikmeter privatägd skog med kärnområde i Medelpad och Jämtland. De senaste åren har varit stormtäta och en mängd erfarenheter finns från att hantera stormarnas konsekvenser. Dock saknas forskning om hur skogsägarna resonerar efter en storm och upp-lever de stormtjänster som erbjuds, vilket lade grunden för detta examensarbete. Syftet var därför att ta reda på och förklara hur skogsägarna upplevde stormen Ivar från stormtillfället till nästan ett år efter stormens framfart, vad som påverkar den upplevda tjänstekvaliteten och hur framtidens stormtjänst bör se ut.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ?Slumpvandring? från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica.Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen.Vidare diskuteras romanens primära intertext, ?Geniet? av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman.

Under 1950-talet skrev Ivar Lo-Johansson flera självbiografiska berättelser som på omslagen också benämns som självbiografiska romaner; Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten, Proletärförfattaren, vilka skildrar samtiden, 1910-talets slut till 1950-talets början.Författaren, som jag har intresserat mig mest för i analysen, är indelad i tolv kapitel som i princip skulle kunna läsas fristående från varandra. I boken får vi följa Lo-Johansson genom arbetardiktningens genombrottsår i 1930-talets början. Den unge författaren möter det nya samhället i spåret efter Stockholmutställningen. Diskussionerna bland författarkollegorna, som endast omnämns med initialer, går heta. Några av kollegerna, bland annat Harry Martinsson, Nils Ferlin, Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch, presenteras mer ingående.